Trondagen - parlament

Trondagen är en riksomspännande representativ församling vilken i statsförfattningen bär viss beslutanderätt emot monarken men vars främsta uppgift är att agera språkrör för nationens folk gentemot sin ledare. I centralstyrets okrönta tillstånd håller hurusom trondagens första kammare rätten att ändra och stifta rikslagar om än inte rätten att ändra i statsförfattningen.   Trondagarna sammankallas irreguljärt men i statsförfattningen föreskrivs att minst två trondagar måste hållas under ett spann av 10 år. Trondagen sammanträder i tre representantskap, så kallade kammare:
   

Första kammaren
I den första kammaren sitter landets jarlar och sältekronor. Statsförordningen föreskriver att i omröstningar i första kammaren äger en jarl tre röster emedan en Sältekrona enbart äger en. Det är första kammaren som håller den lagstiftande rätten i monarkens frånvaro.   Andra kammaren
I den andra kammaren sammanträder landshövdingar med 3 röster vardera och borgmästare från bosättningar med egen jurisdiktion med 1 röst var. Beslut som tas i andra kammaren kan bara stoppas i första kammaren med en kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna) eller inte alls om det är ett beslut som röstats igenom utav en kvalificerad majoritet i andra kammaren.   Tredje kammaren
I den tredje kammaren möts representanter från övrig adel och borgare. Röstlängden fastställs baserat på ämbeten eller den företrädda organisationens storlek. Beslut som tas i tredje kammaren kan bara stoppas i första kammaren av en kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna) eller inte alls om det är ett beslut som röstats igenom utav en kvalificerad majoritet i första kammaren.