Friankare
Culture
Denne kodex innebär, trots deras laglöshet, att de ändå skapat en sofistikerad social och politisk struktur - något som reflekterar deras utopiska mål om att omforma den rådande världsordningen i en mer demokratisk och kamratlig tappning. De värderar och respekterar individers rättigheter, speciellt friheten att bestämma över sitt eget öde. Detta framhävs genom att alla medlemmar i gemenskapen, oavsett rang eller status, har rätt till samma röst vid omröstningar som rör gemenskapen och skeppet. Deras ledarskap är demokratiskt, med alla viktiga positioner, inklusive kaptenen och kvartermästaren, valda av majoriteten av besättningen. Dessa ledare har också tydliga rättigheter och skyldigheter, vilketviar att deras samhälle, även om det är laglöst enligt konventionella standarder, fortfarande är underkastat vissa interna regler och strukturer. Friankarnas samhälle uppvisar också starka värderingar av gemenskap och ömsesidig hjälp. Detta syns tydligt i deras regler för ransonering av mat och vatten, där alla besättningsmedlemmar har rätt till lika delar, och alla förväntas bidra till det gemensamma bästa. På samma gång förkastar Friankarnas kultur alla former av traditionellt auktoritativt styre och makt, och förbinder sig till att aldrig erkänna monarki eller styre bundet till land och rike. De strävar efter frihet i alla sina former, och de står mot varje form av maktmissbruk. I sin helhet kan Friankarnas kultur beskrivas som ett pirat- eller upprorssamhälle, som strävar efter ideala demokratiska värden av frihet, jämlikhet och gemenskap. Friankarna är hurusom fortfarande mériska i grunden, och den skruppelfrihet som bubblar under det strikt byråkratiska mériska samhället gör sig bland friankarna känt genom tummande på de starka trosföreställningar och ideal som utgör själva grunden för deras existens. Friankarna har därför alltid haft problem med korruption och att kunna upprätthålla de höga standarder de själva har satt. Den tillfälle ges, är det svårt att inte bryta mot idealen, för att tjäna en extra hacka.
History
1303-Nu
Text
Piraternas gyllne ålder
919-1303 E.A.
Starten på Piraternas gyllne ålder markerades år 919 E.A med firandet av Dimslöjans syskonskaps triumfer, en förening mellan piratgrupperingarna Friankarna och Tundlabarnen. Men glansen från denna tidsålder belades snart med skuggor. Expansionen av piratverksamheten gjorde Mandrak, ett mäktigt rike, mer beslutsamma att utrota dem, vilket följdes av en period av intern konflikt inom Friankarordern. År 965 E.A genomgick ordern en reform för att bekämpa korruption, vilket ledde till en förnyad hängivenhet till Frihetens 70 doktriner och demokrati.
Våld och splittring präglade dock ordern återigen när en fraktion av pirater valde en mer brutal väg, vilket skapade inre strider. Trots detta anpassade sig Friankarna till tekniska framsteg som kanoner och expanderade sin verksamhet utöver deras ursprungliga territorier.
Dimslöjans syskonskap, en förening av olika piratgrupper, började spricka i fogarna runt år 1082 E.A. Spänningar och brott mot paktens principer ledde till dess gradvisa kollaps, även om det fanns kortvariga perioder av samarbete och stabilitet.
År 1213 E.A märktes Friankarordern som en prioriterad fiende av Mandrak, vilket ökade på kampen och stridigheterna. Trots tidigare konflikter stödde Friankarna Tundlabarnen i deras motstånd mot Mandrak. Friankarorderns avvärjning utav en invasion från den Zorostriska triaden cementerade Frianakrnas status som en mäktig sjömakt.
Men Friankarnas framgångar skulle inte vara eviga. År 1259 E.A stod de förödande Slaget om Pärlemoöarna, vilket ledde till att Tundlabarnen blev helt förintade och Friankarna drog sig tillbaka från striderna mot Mandrak.
Med deras storhetstid bleknande, mötte Friankarna år 1301 E.A ett förödande överraskningsangrepp från Mandrak, vilket ledde till en tid av återuppbyggnad och introspektion. År 1303 E.A upplöstes Friankarordern, vilket markerade slutet på "Piraternas gyllene tidsålder".
Den äldre historien
762-919 E.A.
Friankarnas äldre historia börjar år 762 E.A efter massakern vid Högvallen, en katalysator för uppror runt om på kontinenten, vilket ledde till bildandet av piratrörelser i Damméro. År 765 E.A organiserades de under ledning av Jarl Stannard och undertecknade "Friankarnas Gryning", som cementerade deras värderingar. Konflikter uppstod år 801 E.A när en grupp bröt sig loss och bildade Havsulvarna.
År 845 E.A genomgick de en demokratisk kris när en korrupt ledare störtades, vilket stärkte Friankarnas ideal. Skörbjuggskriget inleddes 866 E.A när Havsulvarna attackerade Friankarnas hamn, Askimér, men slutade med Friankarnas seger och återtagande av hamnen år 873 E.A.
Efter att Askimér renats från Friankare av Damméros flotta år 874 E.A, anpassade de sin strategi för att undvika större bosättningar. När Tundlabarnen återvände 879 E.A från pärlemoöarna, bildade de tillsammans med Friankarna Dimslöjans syskonskap, en federation av piratbesättningar.
Tundlabarnen uppfann flintlåset och delade uppfinningen med Friankarna år 903 E.A, vilket förstärkte deras försvar. Deras gemensamma framgångar firades år 919 E.A, vilket markerade början på "Piraternas gyllene ålder".