Strövare
Under piraternas gyllene tidsålder, när tundlabarnen återvände till kontinenten och allierade sig med friankarna för att utmana rikena, blev haven en fri plats för pirater. Denna era präglades av nästan obegränsad röveri och plundring på havet; en tid då rikenas flottor inte hade kapacitet att kontrollera sjöröveriet. Denna tid lockade ett skiftande spektrum av individer att tjäna under den svarta flaggan. Bland dessa fanns personer drivna av girighet, brutalitet, oärlighet eller ren desperation. Dessa nykomlingar, ofta saknande rättfärdighet och ideal, skapade spänningar med de mer idealistiska friankarna och tundlabarnen, vilka fann det svårt att lita på sina nya kamrater. Denna grupp fick namnet "strövare", en beteckning menad att påminna dem om att de egentligen inte hör hemma på havet.
Idag, trots en förändrad tid, finns det en underliggande misstro mellan strövare och de andra piraterna. Varje ny strövare möts med fördomar om feghet och osedlighet, tills de bevisar motsatsen. Strövarnas motiv för att välja sjörövarlivet varierar, från brist på ideal och ekonomisk nöd till mer ädla orsaker som uppror mot ett hårt liv under förtryck.
Strövaren karakteriseras av ett medvetet val att lämna livet i något av rikena för att ansluta sig till en besättning på havet. Detta innebär att strövarna som grupp är betydligt mer mångfaciterad än de andra pirattyperna och bär på influenser från de folks kulturer som strövaren ifråga härstammar från, såsom Zorostria, Hinside-lôr och Mandrak. Dessa kulturer bidrar med egna unika perspektiv och förhållningssätt till piratlivet och strövarnas roll inom det. Inom stövarna finns även en miriad av mindre, ofta löst samanbundna förbund som kan dela viss intern kultur.
Idag, trots en förändrad tid, finns det en underliggande misstro mellan strövare och de andra piraterna. Varje ny strövare möts med fördomar om feghet och osedlighet, tills de bevisar motsatsen. Strövarnas motiv för att välja sjörövarlivet varierar, från brist på ideal och ekonomisk nöd till mer ädla orsaker som uppror mot ett hårt liv under förtryck.
Strövaren karakteriseras av ett medvetet val att lämna livet i något av rikena för att ansluta sig till en besättning på havet. Detta innebär att strövarna som grupp är betydligt mer mångfaciterad än de andra pirattyperna och bär på influenser från de folks kulturer som strövaren ifråga härstammar från, såsom Zorostria, Hinside-lôr och Mandrak. Dessa kulturer bidrar med egna unika perspektiv och förhållningssätt till piratlivet och strövarnas roll inom det. Inom stövarna finns även en miriad av mindre, ofta löst samanbundna förbund som kan dela viss intern kultur.
Type
Social, Group
