Vindtronens hov
Vindtronens hov är den styrande organisationen i Zorostria och fungerar som den högsta makten inom imperiet. Hovet utgör den absoluta monarkins centrala institution och har befogenhet att stifta övergripande lagar som gäller för hela imperiet
Processen för att stifta sådana lagar börjar vanligtvis med kejsaren eller kejsarinnan, som är den högsta auktoriteten och ledaren av Vindtronens hov. Kejsaren/kejsarinnan har befogenhet att föreslå och initiera nya lagar baserat på sina egna filosofiska övertygelser eller efter att ha fått råd från rådgivare och kloka män och kvinnor inom Vindflöjelns råd.
När en ny lag föreslås, tas den vanligtvis upp för diskussion och debatt inom hovet. Medlemmar av hovet, inklusive rådgivare, filosofer, ämbetsmän och andra inflytelserika personer, deltar i dessa diskussioner och bidrar med sina synpunkter och åsikter.
Efter diskussionerna och debatterna kan kejsaren/kejsarinnan fatta beslut om att anta lagförslaget som en övergripande lag för imperiet. Denna lag blir då bindande för alla regioner och instanser inom imperiet och har företräde framför lagar som stiftats på lägre nivåer.
Det innebär att om det uppstår en konflikt mellan en övergripande lag från Vindtronens hov och en lag från en lägre instans, kommer den övergripande lagen att gälla och ta företräde. Detta säkerställer enhetlighet och enhetlig styrning inom hela imperiet.
Processen för att stifta sådana lagar börjar vanligtvis med kejsaren eller kejsarinnan, som är den högsta auktoriteten och ledaren av Vindtronens hov. Kejsaren/kejsarinnan har befogenhet att föreslå och initiera nya lagar baserat på sina egna filosofiska övertygelser eller efter att ha fått råd från rådgivare och kloka män och kvinnor inom Vindflöjelns råd.
När en ny lag föreslås, tas den vanligtvis upp för diskussion och debatt inom hovet. Medlemmar av hovet, inklusive rådgivare, filosofer, ämbetsmän och andra inflytelserika personer, deltar i dessa diskussioner och bidrar med sina synpunkter och åsikter.
Efter diskussionerna och debatterna kan kejsaren/kejsarinnan fatta beslut om att anta lagförslaget som en övergripande lag för imperiet. Denna lag blir då bindande för alla regioner och instanser inom imperiet och har företräde framför lagar som stiftats på lägre nivåer.
Det innebär att om det uppstår en konflikt mellan en övergripande lag från Vindtronens hov och en lag från en lägre instans, kommer den övergripande lagen att gälla och ta företräde. Detta säkerställer enhetlighet och enhetlig styrning inom hela imperiet.
History
År 1132 E.A: Den stora filosofen - Under denna tid utmärkte sig en framstående filosof och vis man vid namn Zhèng Lóng inom Vindtronens hov. Från början levde han som en kringvandrade filosofisk munk men hans tankar och idéer om moral, rättvisa och styre blev mycket inflytelserika och bidrog till att forma hovets politik under en stor del av denna period.
År 1178 E.A: Den konstnärliga renässansen - I denna period upplevde Vindtronens hov en blomstrande konstnärlig renässans. Konstnärer, poeter och musiker samlades vid hovet för att skapa och utforska nya uttryckssätt. Detta bidrog till att skapa en atmosfär av kreativitet och kulturell blomstring inom imperiet.
År 1245 E.A: Revolten i Gryningens hov - En politisk revolt skakade Vindtronens hov när en grupp missnöjda ämbetsmän och adelsmän inom Gryningens hov gjorde uppror mot Vindflöjeln. Denna revolt ledde till en kortvarig period av politisk instabilitet och hotade den centraliserade maktstrukturen, men den slogs slutligen ned och ordningen återställdes.
År 1321 E.A: Hovets pilgrimsfärd - Vindflöjelns råd i sin helhet och en stor delegation av ämbetsmän från Vindtronens hov genomförde en viktig pilgrimsfärd till det heliga berget Fengzhi-mû . Denna resa markerade en stark religiös och andlig dimension inom hovet och betonade avsaknaden av kejsarens roll som en religiös ledare och beskyddare av den zoroastriska tron. Under pilgrimsfärden dog flera av de äldsta medlemmarna i Vindflöjelns råd och det sägs att en uppenbarelse av den Blå-Kejsarinnan invid dödsfallen innebar att zorostria skulle återfå en kejsare innan Vindflöjeln helt var till ända.
År 1395 E.A: Vindflöjelns stora reformer - Under denna tid genomförde vindflöjeln omfattande reformer inom Vindtronens hov och hela imperiet under ledning av en ung och karismatisk aristokrat vid namn Hán Liu. Dessa reformer syftade till att modernisera administrationen, stärka rättvisan, främja handel och ekonomisk tillväxt samt förbättra levnadsvillkoren för befolkningen. Vindflöjelns reformer hade en djupgående och långsiktig inverkan på hovets struktur och imperiets utveckling
År 1398 E.A: Ny kejsare tar makten - Efter århundraden av en tom tron i Vindtronens hov blev Hán Lui krönt till kejsare och nationens högsta ledare. Denna händelse markerade en betydande förändring i hovets historia och innebar att kejsarens auktoritet återställdes.
År 1398 E.A: Vindflöjeln blir rådgivande - Det visa rådet, känt som Vindflöjeln, som hade styrt nationen under den tomma tronens tid, blev en del av kejsarens hov. Men deras roll ändrades till att vara rådgivande istället för att ha styrande befogenheter.
År 1398 E.A: Nationen går i krig mot Mandrak - Samma år som den nya kejsaren tillträdde gick Vindtronens hov i krig mot Mandrak, ett imperium i norr. Detta krig utgjorde en betydelsefull militär konflikt i hovets historia och hade stor inverkan på nationens framtid.
År 1403 E.A: Konflikten tycks ändlös men Kejsare ger syfte - Efter fem år av krig fortsatte konflikten mellan Zorostria och Mandrak. Denna händelse indikerar att trots ansträngningarna under de senaste åren hade kriget ännu inte nått en lösning, samtidigt som inte mycket har ändrats trots hårda strider. Kejsare Hán har hurusom låtit klargöra sitt syfte att bringa den fjärde, Zorostriska nationen tillbaka in i imperiet som en fjärde provins.
År 1178 E.A: Den konstnärliga renässansen - I denna period upplevde Vindtronens hov en blomstrande konstnärlig renässans. Konstnärer, poeter och musiker samlades vid hovet för att skapa och utforska nya uttryckssätt. Detta bidrog till att skapa en atmosfär av kreativitet och kulturell blomstring inom imperiet.
År 1245 E.A: Revolten i Gryningens hov - En politisk revolt skakade Vindtronens hov när en grupp missnöjda ämbetsmän och adelsmän inom Gryningens hov gjorde uppror mot Vindflöjeln. Denna revolt ledde till en kortvarig period av politisk instabilitet och hotade den centraliserade maktstrukturen, men den slogs slutligen ned och ordningen återställdes.
År 1321 E.A: Hovets pilgrimsfärd - Vindflöjelns råd i sin helhet och en stor delegation av ämbetsmän från Vindtronens hov genomförde en viktig pilgrimsfärd till det heliga berget Fengzhi-mû . Denna resa markerade en stark religiös och andlig dimension inom hovet och betonade avsaknaden av kejsarens roll som en religiös ledare och beskyddare av den zoroastriska tron. Under pilgrimsfärden dog flera av de äldsta medlemmarna i Vindflöjelns råd och det sägs att en uppenbarelse av den Blå-Kejsarinnan invid dödsfallen innebar att zorostria skulle återfå en kejsare innan Vindflöjeln helt var till ända.
År 1395 E.A: Vindflöjelns stora reformer - Under denna tid genomförde vindflöjeln omfattande reformer inom Vindtronens hov och hela imperiet under ledning av en ung och karismatisk aristokrat vid namn Hán Liu. Dessa reformer syftade till att modernisera administrationen, stärka rättvisan, främja handel och ekonomisk tillväxt samt förbättra levnadsvillkoren för befolkningen. Vindflöjelns reformer hade en djupgående och långsiktig inverkan på hovets struktur och imperiets utveckling
År 1398 E.A: Ny kejsare tar makten - Efter århundraden av en tom tron i Vindtronens hov blev Hán Lui krönt till kejsare och nationens högsta ledare. Denna händelse markerade en betydande förändring i hovets historia och innebar att kejsarens auktoritet återställdes.
År 1398 E.A: Vindflöjeln blir rådgivande - Det visa rådet, känt som Vindflöjeln, som hade styrt nationen under den tomma tronens tid, blev en del av kejsarens hov. Men deras roll ändrades till att vara rådgivande istället för att ha styrande befogenheter.
År 1398 E.A: Nationen går i krig mot Mandrak - Samma år som den nya kejsaren tillträdde gick Vindtronens hov i krig mot Mandrak, ett imperium i norr. Detta krig utgjorde en betydelsefull militär konflikt i hovets historia och hade stor inverkan på nationens framtid.
År 1403 E.A: Konflikten tycks ändlös men Kejsare ger syfte - Efter fem år av krig fortsatte konflikten mellan Zorostria och Mandrak. Denna händelse indikerar att trots ansträngningarna under de senaste åren hade kriget ännu inte nått en lösning, samtidigt som inte mycket har ändrats trots hårda strider. Kejsare Hán har hurusom låtit klargöra sitt syfte att bringa den fjärde, Zorostriska nationen tillbaka in i imperiet som en fjärde provins.
