Zorostria

Det zorostriska kejsardömet består utav tre provinser: Hui-guang, Glöd; Li-ming, Gryning och Dyeng-zhoing, Midvinter. Varje provins styrs utav en klan med samma namn vilken består utav ett flertal adelshus. Eftersom Zorostria är en feudal stat så äger kejsaren alla landets territorium, men landet har delats in i gods vilka har givits till adelsfamiljerna att vörda. Zorostrias kejsare står över alla hus och klaner och dennes auktoritet anses given utav den mäktigaste av vindarna, Fóngdá - Östanvinden.

Hui-guang
Hui-guang är den nordöstra provinsen. Här finner man huvudstaden Nibelmyn invid Hisskas strand. Hui-guangs klan består utav 21 adelshus och numer är det familjen Yín som bär krigshövdingsmanteln i klanen.

Li-ming
Li-ming är den nordvästra provinsen. I provinsen finner man den strålande staden Kôkina-Toshi. Li-mings klan består utav 22 adelshus och det är familjen Huê-Mi som äger rätt som klanens krigshövding.

Dyeng-zhoing
Dyeng-zhoing är den södra provinsen. Här återfinns de flesta utav de enorma bergstoppar på vars sluttningar nationen som helhet breder ut sig och i ett av de högsta passen ligger den strålande staden Húzhâo, varifrån provinsen styrs. Dyeng-zhoing består utav sju stycken adelsfamiljer och klanens krigshövding är just nu från familjen Dóri.

Kulturens kärna: Filosofi
Den zoroastriska kulturen präglas av en stark betoning på filosofi och individualitet. Filosofin är central i Zorostria och varje individ förväntas ha sin egen personliga filosofi, som genomsyrar deras dagliga liv och politik. Att följa sin filosofi ses som en väg till moralisk överlägsenhet och ett sätt att skapa ett harmoniskt och starkt samhälle.

Zorostrier ser sig själva som bättre än andra folk och har en stark självidentitet och arrogans. De tror att de kan uppnå förfining och civilisering genom att ägna sig åt filosofisk reflektion och kontemplation. Målet är att överträffa djuriska behov och sträva efter perfektion genom hårt arbete eller harmoni genom kontroll av känslor.

En viktig del av den zoroastriska kulturen är också det kontinuerliga sökandet efter filosofisk utveckling och förbättring. Detta stöds av vandrande filosof-munkar som hjälper människor att utforska och utveckla sina filosofiska spörsmål.

Samtidigt finns det interna konflikter inom Zorostria. Efter nederlaget i slaget vid Stora Bländan, där kejsarinnans förlorade förtroendet för att påtvinga sin egen filosofi, uppstod hundratals nya filosofiska inriktningar. Detta ledde till en politisk maktstrid där olika filosofiska grupper kämpar om ledarskapet och där mord, utpressning, hot och mutor förekommer i strävan efter att få sin filosofi att styra landet.

Zorostriska filosofier kan väldigt förenklat beskrivas som svar på frågorna "Varför går du upp på morgonen?" och "Vad gör dig till en bättre människa?". Filosofin ses heller inte som orubblig utan bör vara en process där andra hjälper en att utveckla sin filosofi. Kringvandrande filosof-munkar är centrala för denna process.

Politiskt och militärt styrs Zorostriska samhället av olika filosofiska grupper inom Vindflöjeln. Den dominerande filosofin sedan Slaget vid Stora Bländan är "Den växande ekens väntans" filosofi, som betonar styrka genom långsam och tyst tillväxt av militära, ekonomiska och politiska medel. Det pågår en ständig intern kamp om vilken filosofi som ska styra Zorostriska samhället, och utpressning, hot och mutor är vanliga verktyg i denna kamp. Sedan Hán Lius uppgång till Vindtronen som kejsare har hurusom riket kommit att sakteliga återformas till en mer enad grupp på det filosofiska planet, men det är ett arbete som har en lång väg att gå.

Klädkulturen Det zorostriska imperiets klädkultur är en fascinerande blandning av tradition, funktion och stil. Fjädrar och symboler kopplade till vinden är framträdande ornament i kläderna, likväl som naturteman eller kopplingar till den egna filosofin. Många plagg har en specifik betydelse och funktion i samhället. Genom att förstå och uppskatta dessa plagg och deras betydelse kan vi få en djupare inblick i det zorostriska samhällets kultur, historia och värderingar. Läs mer om klädkulturen och olika plagg i artikeln om Zorostrier.

Zorostria är uppbyggt utav tre av de ursprungliga fyra zorostriska rikena; Hui-guang, Glöd; Li-ming, Gryning och Dyeng-zhoing, Midvinter. Idag är dessa landområden provinser i det imperialistiska Zorostria och områdena styrs utav tre klaner vilka omsluter över femtio adelshus. Det kejserliga styret, Vindtronens hov, styr över nationen med absolut vetorätt.

I Zorostrias tre anrika, strålande städer och i de dussintals förfädersgods som ligger utströdda över låglandet har Gý-zú; eller "de ädla" zorostrierna sin hemvist. Runt förfädersgodsen, i planlagda byar, lever Yémi; kallade "de kastlösa" eller "låglands-" zorostrierna vilka är en mer eller mindre livegen social arbetarklass som föds och dör invid godsens plantage och gruvor.

Zorostria ruvar på Nivaris centrala landområde och som sådant ligger det inboat med Hinside-Fall i syd, Damméro  i öst och Mandrak i nordväst. 

Damméro
Relationen till Damméro har historiskt sett varit avslappnad. Det rådde visst förakt från zorostriernas sida efter att man förlorade Hissnafjorden till mérerna efter slaget vid Stora Bländan men det bleknade snart och övergick i självförakt. Efter det att Zorostria åter grep fjordens fulla längd har de diplomatiska kontakterna varit lite ansträngda. Zorostria agerar som om inget har hänt i väntan på att se om östens jarlar ska anklaga dem för att ha brutit mot den icke angreppspakt som råder. Något som ännu inte hänt, troligen eftersom Damméro söker undvika att dras in i kriget med drakerna.

Hinside-Fall
Hinside-Fall har alltid varit en nagel i ögat på zorostrierna. Dessa oenade och vilda landområden har förnekat imperiet rätten att expandera till kusten i syderlig riktning, trots flertalet försök. Emedan zorostrier som folk kanske inte är omtalade bland alla Hinside-Falls hundratals stammar så är åtminstone fallerna avskydda utav alla zorostrier och de utmålas ofta som tjuvaktiga och ociviliserade.

Mandrak
Zorostria och Mandrak har en blodig historia som sträcker sig bak till själva gryningen av den zorostriska civilisationen, långt innan Mandrak blev en nation. I dagsläget råder det sedan 1398 E.A öppet krig mellan rikena. 

Hinside-Lôr
Hinside-Lôr har under lång tid stått bakom Mandrak i värdsrummet och var i krigets början nära att dras in i konflikten mellan Mandrak och Zorostria, men efter Jaleh-upproret har man brutit sina band med Mandrak och det även med viss inofficiell hjälp av Zorostria. Exakt hur relationen kommer se ut framöver återstår att se.

Den högsta makten i Zorostria utgörs av Vindtronens hov, som är den centrala institutionen för imperiet. Kejsaren eller kejsarinnan har befogenhet att initiera nya lagar som diskuteras och debatteras av medlemmar inom hovet. När en lag antas av Vindtronens hov är den bindande för hela imperiet och har företräde framför lagar som stiftats på lägre nivåer. Zorostria delas upp i tre provinser och varje provins styrs av en krigshövding som med stöd av sin klan leder respektive provins hov: Glödens hov, Gryningens hov och Midvinterns hov. Varje hov ansvarar för att stifta lagar och verkställa regler specifika för den provinsen de styr över, baserat på de unika geografiska och kulturella förhållandena där. Hoven tolkar också kejsarens lagar och stiftar nya lagar som är specifika för sin provins. Lagarna tillämpas sedan utav Vindrätten, Klanrätten, Godsrätten och fogdskippare.

Vindtronens hov
Vindtronens hov är den styrande organisationen i Zorostria och fungerar som den högsta makten inom imperiet. Hovet utgör den absoluta monarkins centrala institution och har befogenhet att stifta övergripande lagar som gäller för hela imperiet.

Processen för att stifta sådana lagar börjar vanligtvis med kejsaren eller kejsarinnan, som är den högsta auktoriteten och ledaren av Vindtronens hov. Kejsaren/kejsarinnan har befogenhet att föreslå och initiera nya lagar baserat på sina egna filosofiska övertygelser eller efter att ha fått råd från rådgivare och kloka män och kvinnor inom Vindflöjelns råd.

När en ny lag föreslås, tas den vanligtvis upp för diskussion och debatt inom hovet. Medlemmar av hovet, inklusive rådgivare, filosofer, ämbetsmän och andra inflytelserika personer, deltar i dessa diskussioner och bidrar med sina synpunkter och åsikter.

Efter diskussionerna och debatterna kan kejsaren/kejsarinnan fatta beslut om att anta lagförslaget som en övergripande lag för imperiet. Denna lag blir då bindande för alla regioner och instanser inom imperiet och har företräde framför lagar som stiftats på lägre nivåer.

Det innebär att om det uppstår en konflikt mellan en övergripande lag från Vindtronens hov och en lag från en lägre instans, kommer den övergripande lagen att gälla och ta företräde. Detta säkerställer enhetlighet och enhetlig styrning inom hela imperiet.

Glödens hov
Glödens hov är en av de tre hoven som styr de tre provinserna i Zorostria. Det är ansvarigt för att stifta lagar och verkställa regler i provinsen Hui-guang, vilket är landets nordöstra provins där huvudstaden Nibelmyn och Vindtronens hov är belägna. Eftersom kejsaren befinner sig i huvudstaden är Glödens hov mer medveten om kejsarens närvaro än de andra två hoven.

Hovet leds av provinsens klanledare, kallad krigshövding, som representerar alla adelshus inom klanen. Glödens hov består därefter också av framstående ämbetsmän, rådgivare och jurister som är särskilt utvalda för att sköta provinsens angelägenheter och stifta lagar. Krigshövdingen och hovet är ansvariga för att tolka kejsarens lagar och stifta nya lagar och regler som är specifika för provinsen Hui-guang. Dessa lagar och regler kan vara olika från de som stiftas av de andra hoven, eftersom de tar hänsyn till den unika miljön och kulturen i Hui-guang. Dessutom är de ofta starkt influerade utav den filosofiska politik som sittande krigshövding för med sig till klanstyret.

Gryningens hov
Gryningens hov regerar över provinsen Li-ming, den nordvästra provinsen i Zorostria. Dess ansvar inkluderar att stifta lagar och förvalta reglerna som gäller för provinsen, med fokus på att upprätthålla ordning och säkerhet samt främja samhällsutveckling. I Li-ming finns den strålande staden Kôkina-Toshi, som utgör provinsens kulturella och ekonomiska centrum.

Hovet leds av klanens krigshövding, som är medlem i familjen Huê-Mi. Krigshövdingen representerar de 22 adelshusen som utgör Li-mings klan. Deras uppgift är att tolka kejsarens lagar och stifta specifika lagar och förordningar som är anpassade till Li-mings unika geografiska och kulturella förhållanden.

Midvinterns hov
Midvinterns hov är den regerande styrelsen som ansvarar för provinsen Dyeng-zhoing, den södra provinsen i Zorostria. Dyeng-zhoing är känt för sina imponerande bergstoppar och det är på deras sluttningar som nationen breder ut sig. Här återfinns också den majestätiska staden Húzhâo, som fungerar som provinsens politiska och administrativa centrum.

Hovet leds av klanens krigshövding, som för närvarande är medlem i familjen Dóri. Krigshövdingen representerar de sju adelsfamiljerna som utgör Dyeng-zhoings klan. Det är krigshövdingens ansvar att företräda och agera å klanens vägnar i hovets beslutsprocesser och för att stifta lagar som är specifika för Dyeng-zhoing.

---

Zorostria har tre domstolar som ansvarar för att lösa juridiska tvister och fatta beslut inom olika rättsområden: Vindrätten, Klanrätten och Godsrätten. Dessa tre domstolar spelar olika roller och har ansvar inom sina respektive områden för att säkerställa en rättvis och effektiv rättslig process i Zorostria. De arbetar tillsammans för att upprätthålla lag och ordning och lösa tvister i enlighet med de lagar och regler som fastställts av Vindtronens hov och de enskilda provinshoven.

Vindrätten
Vindrätten är den högsta domstolen i Zorostria och den står under Vindtronens hov. Vindrätten har befogenhet över hela riket, men vanligtvis är dess roll att döma i stora tvister med dignitär personligheter eller i fall som sträcker sig över provinserna och ibland utanför zorostrisk mark. Det är den enda domstolen som kan åtala en av Zorostrias krigshövding och har befogenhet att fatta beslut som gäller för hela imperiet.

Klanrätten
Klanrätten är en domstol som lyder under de enskilda hoven i provinserna och ansvarar för att pröva mål inom den egna provinsen. Klanrätten hanterar tvister och konflikter mellan olika adelshus och deras familjegods, samt frågor som rör handel och företagande. Dess funktion är att lösa rättsliga frågor inom provinsen och säkerställa att lagen följs på lokal nivå.

Godsrätten
Godsrätten är en domstol som varierar i sin utformning beroende på vilken adelsfamilj och vilket gods det gäller. I grunden har familjens överhuvud befogenhet att lösa tvister som uppstår på deras mark och bland deras egna folk genom att tolka lagtexterna. Godsrätten fokuserar på att lösa interna tvister och tillämpa rättvisa inom familjen och på deras egendom. Om en tvist involverar medlemmar från en annan adlig familj är det vanligt att målet förs vidare till klanrätten för att undvika eventuella repressalier eller intressekonflikter.

Fogdskippare
Fogdskippare är en auktoritet som hämtar sin makt och befogenhet från klanrätten i Zorostria. Deras roll är att lösa tvister och konflikter som uppstår inom arbetarbyarna och mellan Yémi, den kastlösa arbetarbefolkningen. Som en sorts lagman är fogdskipparen ansvarig för att tillämpa rättvisa och fatta beslut som främjar fred och harmoni inom arbetarbyarna. Deras auktoritet erkänns och respekteras av Yémi-samhället likväl som hos de högre stånden, och de fungerar som en viktig medlare och rättslig myndighet för att lösa problem och tvister som kan uppstå inom denna del av Zorostrias samhälle och befolkning.

Jordbruk
Jordbruket i Zorostria utgör grunden för landets försörjning och ekonomi. Bördig jord, i synnerhet i provinserna Hui-guang och Li-ming, ger rikligt med grödor som spannmål, frukt och grönsaker. Boskapsskötsel, som omfattar nötkreatur, får och getter, är också en viktig del av Zorostrias jordbruk. Boskapsprodukter såsom mjölk, ost och ull utgör en betydande del av landets ekonomi.

Hantverk
Hantverkare i Zorostria är kända för sina skickliga yrkeskunskaper och konstnärliga talanger och belevade samlare från hela världen är överens om att det zorostriska hantverket är att anse som "besjälat". Krukmakeri, ädelsmide, textilier och snideri är några av de mest framstående hantverksindustrierna i landet. Deras produkter är mycket eftertraktade både inom och utanför imperiet, vilket gör dem till viktiga handelsvaror.

Resursutvinning
Zorostrias rika mineraltillgångar utgör en viktig del av landets resurser. Guld, silver och koppar är några av de mest eftertraktade metallerna som utvinns ur Zorostrias underjord. Dessa metaller används för att tillverka smycken, konstföremål och mycket mer. Dessutom utvinns även värdefulla ädelstenar och kristaller i landet, vilka är mycket eftertraktade på den internationella marknaden.

Fiske
I landets många dammar finns rikligt med ål, som främst tjänar som näring åt Yémi folket som arbetar på de massiva fältmarkerna. I Bergssjöarna finns förunderliga och ädla fiskarter, varav många utgör exklusiva delikatesser. Det är hurusom i saltsjön Hisskas brådjup och utmed Hissnafjorden som landets största fångster halas in. Zorostrierna är inte alls lika fokuserade på havets gåvor som folken i öst, men de har ändock en betydande flotta av fiskebåtar som lägger ut från hamnen var morgon, likväl som flertalet fjordnära byar vilka lever till stor del på fångst från de salta blå.

Skogsbruk I Zorostria finns inte de ändlösa furuskogar som syns i de mériska lagsagorna, men det är inte helt tomt på skog. Istället för räta furur har man hurusom knotigare, ädla träslag vilka brukas för att framställa smäckra hantverksmaterial. I provinsen Dyeng-Zhoing har även försök till mer storskaligt skogsbruk gjorts, där man sökt vinna mark söder över ned i den falliska regnskogen. Detta har hurusom aldrig slutat väl då både folket och själva landet i sig tycks motsätta sig dessa försök.

Handel
Handel spelar en central roll i Zorostrias ekonomi och är en viktig källa till välstånd och makt för riket. Landets strategiska geografiska läge och rikedomar i naturresurser gör det till en viktig handelspartner för många av sina grannländer och även avlägsna bosättningar. Viktiga handelsvägar korsar landet och förbinder det med länderna i öster, väster och norr. Handeln skapar arbetstillfällen och inkomster för många zorostrier, vilket bidrar till att stärka landets ekonomi och politiska inflytande. Genom Hissnafjorden har nationen fått tillgång till haven och marknader som inte går att nå via land samtidigt som man kan transportera större mängder gods längre sträckor snababre till sjöss. Fjorden har således betydligt ökat landets intäkter och stärkt imperiets ekonomi.

Import
Den zorostriska importindustrin är en viktig del av rikets ekonomi och säkerställer tillgången till nödvändiga varor och resurser. Bland de största importprodukterna återfinns enklare träslag som furu och mérisk gran, järn och stål samt krigsmateriel såsom kanoner och musköter.

Enklare träslag, såsom furu och mérisk gran, är viktiga byggmaterial som används för att uppföra byggnader, fartyg och andra infrastrukturprojekt. Importen av dessa träslag stöder utvecklingen och underhållet av imperiets fysiska infrastruktur.

Järn och stål är avgörande råvaror som används för att tillverka en rad olika produkter, från hushållsföremål till konstruktionselement. Importen av dessa metaller stöder den zorostriska industrin och bidrar till att stärka imperiets ekonomi.

Krigsmateriel såsom kanoner och musköter är nödvändiga för att upprätthålla rikets försvar och säkerhet. Genom att importera denna utrustning säkerställer det zorostriska imperiet att dess militär är välförsedd och redo att möta potentiella hot.

Den zorostriska importindustrin är således en viktig komponent för att säkra rikets ekonomiska och militära styrka samt för att upprätthålla dess infrastruktur och välfärd.

Export
Den zorostriska exportindustrin är en viktig drivkraft för rikets ekonomi och består av flera eftertraktade varor. Bland de största exportprodukterna återfinns spannmål, vin, opium, snidade konstföremål, silver och safirer.

Spannmål och vin är grundläggande jordbruksprodukter och har lett till en omfattande handel med grannländer. Opium utgör en viktig handelsvara, både för dess medicinska och narkotiska användningsområden. Snidade konstföremål, ofta skapade av skickliga hantverkare, är eftertraktade på internationella marknader för deras skönhet och kulturella värde.

Silver och safirer är värdefulla naturresurser och utgör en betydande del av imperiets rikedomar. Silver används i smycken, mynt och konstföremål, medan safirer är ädla ädelstenar som efterfrågas för deras skönhet och symboliska betydelse. Den zorostriska exportindustrin bidrar till att stärka landets ekonomiska styrka och internationella anseende.

Skatter och avgifter
Det zorostriska imperiet är en feodal stat där all mark anses tillhöra kejsaren, som i sin tur låter sina vasaller inom de tre klanerna bruka marken. Som en del av det feodala systemet är skatter och avgifter avgörande för att upprätthålla den politiska och ekonomiska strukturen i Zorostria. Skatterna som utkrävs från befolkningen varierar beroende på deras sociala stånd och den position de innehar inom den feodala hierarkin.

På botten av skattesystemet finns Yémi, de kastlösa arbetarna som är livegna och ansvarar för att producera och framställa i princip allt av värde i samhället. Yémi betalar skatter i form av arbete och produkter snarare än pengar. De får mat och tak över huvudet som ersättning för sitt arbete, men de får sällan behålla några vinster från sin produktion eftersom dessa flyttas uppåt i stånden.

De lägre adelsfamiljerna och godsägarna betalar också skatter och avgifter till sina överordnade inom klanstrukturen. Dessa skatter kan bestå av en kombination av pengar, varor och tjänster. Ju högre upp i hierarkin en individ befinner sig, desto mindre skatt betalar de, då de samlar på sig rikedomar och resurser från de lägre stånden.

Krigshövdingarna, som leder de tre provinserna, betalar en viss del av sina inkomster och resurser till kejsaren och Vindtronens hov som tribut. Denna tribut tjänar som ett erkännande av kejsarens överhöghet och som en symbol för klanernas lojalitet till det zorostriska imperiet.

Kejsaren och Vindtronens hov använder dessa skatter och avgifter för att finansiera det centrala styret, upprätthålla den kejserliga armén, stödja infrastrukturprojekt och investera i kulturella och vetenskapliga initiativ. Skatterna hjälper också till att upprätthålla den politiska stabiliteten och säkerheten inom riket genom att fördela resurser och rikedomar mellan de olika stånden och klanerna.

Trots att skattesystemet är strikt och komplicerat, och kan leda till ojämlikheter och missnöje bland vissa grupper, är det en integrerad del av det zorostriska imperiets feodala struktur och en avgörande faktor för dess överlevnad och makt. Skatterna och avgifterna säkerställer att resurserna fördelas på ett sådant sätt att kejsaren och klanerna upprätthåller sin kontroll och förmåga att styra över sina respektive områden.

Det zorostriska imperiets skattesystem kan dock inte undgå att ge upphov till vissa spänningar och konflikter mellan olika samhällsklasser. Yémi, fria zorostrier och lägre adelsmän känner sig ibland orättvist behandlade, då de bär en större del av skattebördan, medan de högre stånden och klanledarna drar nytta av deras arbete och resurser.

För att mildra dessa spänningar och upprätthålla en viss samhällsordning och stabilitet, kan kejsaren och klanledarna ibland vidta åtgärder för att säkerställa att skattesystemet inte blir för betungande för de lägre klasserna. Dessa åtgärder kan innefatta skattelättnader, investeringar i samhällstjänster eller förbättringar av levnadsförhållandena för Yémi och och de fria medborgarna.